Argumentationsfel – ad populum

Logiska felslut eller argumentationsfel

Säkert har du varit i debatt med någon. Eller läst en debattartikel i en tidning. Eller i alla fall sett en debatt på TV.  Då har du säkert någon gång hört ett argument användas där du i efterhand tänkt att…  ”Det där hänger väl ändå inte ihop…”. Då har du genomskådat ett logiskt felslut. De finns överallt och både du, jag, alla du känner och alla politiker använder dem. Ett logiskt felslut är ett argument som grundar sig på felaktig logik och därför inte är giltigt, även om det ofta låter bra vid första anblick. De används ibland av misstag och ibland som ett retoriskt knep. Lär dig känna igen dem, så du kan skåda igenom andras falska argument, och rensa upp dina egna.

Här kommer veckans Logiska felslut: ”Ad populum – Argumentet från popularitet!”

Ad populum grundar sig i att om en åsikt populär måste den vara rätt. Dvs:

Många tycker X  —> Alltså måste X stämma

Faktum är att det inte alls är säkert att den stora massan har rätt. Att många håller med dig är inget giltigt argument. Genom historien har majoriteten visat sig ha fel många gånger.

Exempel på ”Ad populum-argument”:

”Massor av kvinnor protesterar emot EMU, alltså är EMU en kvinnofälla.”

”De flesta personer på jorden tror på någon form av gud. Alltså finns en gud.”

”Många jag känner mår bra av kiropraktik.”

”90% håller med om att försäljning av marijuana ska förbli illegalt. Därför ska vi inte legalisera marijuana. ”

”Folk är inte dumma! De flesta svenskar är emot FRA-lagen! Därför är det en dålig lag som kränker vår personliga integritet!”

”De flesta gillar inte senap. Därför är senap äckligt!”

Visst finns det goda själ att vara emot EMU, att riva upp FRA-lagen och att hålla marijuana illegalt. Och visst skulle det kunna finnas själ att tro på gud och att inte gilla senap, men anledningen är inte att många andra tror samma sak! Visst kan slutsatsen stämma, men logiken i ”många tycker såhär – alltså är det rätt” är FEL!

Hur populär en uppfattning än är, är det inte ett automatiskt sann p.g.a. sin popularitet.

Det finns dock tillfällen där argumentet från popularitet är rimligt att använda. En demokrati bygger ofta på att majoritetens vilja ska drivas igenom. Visst kan majoriteten ha fel, men i en demokrati är det ändå det som gäller.

Motsatsen till argumentum ad populum är det s.k. ”Galileo-wannabe-argumentet”, där du säger att du har rätt eftersom majoriteten inte håller med dig och på så vis antyda att dina idéer är för radikala och för nytänkande för att kunna accepteras allmänt.

Kommentaren är ofta något i stil med ”De skrattade åt Galileo på hans tid, precis som de skrattar åt mig idag!” Men vad majoriteten tycker spelar helt enkelt ingen roll.

Folk skrattade åt Galileo och Columbus, men också åt mängder av clowner som inte hade något vettigt att komma med. Vill du att dina idéer ska accepteras måste du kunna visa att de stämmer oavsett vad majoriteten tycker.

Kom ihåg, ett felaktigt argument kan nå en korrekt slutsats, genom slumpen. Och hur kul det än kan vara att hitta fel i andras resonemang, är de viktigaste argumenten att granska dina egna.

Fler logiska felslut kan du läsa om här.